Lik i garderoben

Rotar igenom min garderob i hopp om att hitta ett par snygga sandaler att ta med till Barcelona på lördag. Hittar till exempel: mina gamla favoritstövlar, fortfarande fyllda med torkat blod efter att jag snubblat ner för trappan på Grammisgalan -06, rivit upp strumpbyxor och knä, men utan att inse vidden av mitt blödande fortsatt kvällen som om ingenting hade hänt. Alltså ew. Tur att man vuxit upp.

Flying your way (NOT!)

Jag hatar Brussels Airlines och alla andra jävla skitbolag som har inkompetent personal som får en att känna sig dum trots att det är deras fel att livet är skit.
Såhär:
Jag ringer och frågar om man kan ta med cykel på flyget, sträckan Casablanca-Köpenhamn. Kundtjänsttjejen svarar att det går mycket bra och jag ber henne se efter en extra gång att det verkligen finns plats för den. Det gör det.
Bokar biljett, betalar extra för en Flex Economy plusplus-biljett, så att man sedan slipper lägga till ytterligare bagageavgifter på flygplatsen.
Ringer tillbaks för att de ska markera att vi ska ha med oss en cykel, så att det inte ska bli några missförstånd på flygplatsen.
Tjejen i luren: "Det är väl KLART att man inte kan ta med sig en cykel från Marocko, dumhuve."
Alltså detta kan låta som en bagatell men det är det inte för denna dag sög redan innan denna flygbokning ägde rum och nu blev allting tusen gånger värre.

Söker lägenhet i Paris: svarar på 4 annonser, får 4 svar. Är detta ett skämt eller? På blocket.se brukar man svara på 100 bostadsannonser, men endast få 2 svar. Paris, je t'aime, typ.

Om man ändå kunde få vara lite sjuk

Idag är en dag som hade lämpat sig alldeles utmärkt för en släng av influensa eller i alla fall en förkylning så allvarlig att man måste bli sängliggandes. Problemet är bara att jag aldrig blir sjuk. Senast jag hade feber var i februari 2007. Anledningen att jag minns det så väl är att jag var helt ensam i min lilla lägenhet i Uppsala. Jag grät och längtade efter någons omtanke, konstant tänkandes: "Nu dör jag". Det värsta av allt var att jag hade så svårt att prata att jag inte ens kunde ringa någon för att förklara hur dåligt jag mådde. Varenda ord mynnade ut i en hostning och lungorna kändes som en skrumplever. Såhär pågick det i...kanske ett dygn. Sedan var jag frisk igen. Jag har tagit penicillin en gång i mitt liv och det var på Rhodos för några somrar sedan. Den 4-dagarskuren köpte man på receptfritt på grekiska apotek och efter en kvart var man frisk. Jag har aldrig haft maginfluensa, öroninflammation eller halsfluss. Ibland brukar jag intala mig själv att jag mår lite dåligt, men framförallt brukar jag intala Viktor det. Jag älskar att ligga i sängen och bli serverad glass och coca-cola, läsa tidningar och nysa. Detta brukar jag göra ändå, men det är aldrig riktigt så befogat som när man verkligen har feber eller åtminstone lite halsont.

Jag älskar soundtracket till O.C. även om jag inte längre är tonåring

As good as it gets

Jag har lite svårt att skriva ner tankar när jag är lycklig. Jag antar att detta gäller de flesta. Man vill skriva om hur svårt livet är och berätta om dekadens och självhat. Varför? Kanske för att det gör sig bättre i text, mer dramatik och så vidare. I helgen var jag i Stockholm. Gick hem tidigt från klubben, käkade gröt till frukost och avnöjt en pjäs på Dramaten. Detta är inte alls lika snyggt att skriva om som det hade varit om jag blivit dumpad och testat kokain för första gången. Dumt. Dumt att jag mår bra.

Det som började med att jag gick ut till hallonbuskarna i duggregn har nu utvecklats till någon form av maniskt smulpajsbakande. Jag undrar just vem som ska äta upp denna orgie av smör, mjöl och vinterhallon. För säkerhets skull har jag dessutom fryst in lite råa hallon, om det skulle vara så att nästa pajbegär infaller efter säsongens slut.

Har jag någonsin varit en del av detta?

Om du någon gång funderar på att börja plugga: besök en korridorsfest i Lund klockan 03 på natten, gärna i början av terminen då studenterna är som "spexigast". Sedan är du nog beredd att börja arbeta dig upp för vilken yrkestrappa som helst.

I'm stuck forever

För att muntra upp ger jag er en bra sak med tillvaron:
Om man är medlem i HM Club får man 25% rabatt på valfri vara.


Skoja, det är ju inte så jävla bra. Men jag kom inte på något bättre.

Fuck forever if you don't mind

Jag älskar att vara ledig men att inte ha någon sysselsättning är fan det värsta jag varit med om. Vad gör man i livet om man inte jobbar/pluggar/har en pojkvän att passa? Sällan har jag varit med om någonting mer stressande. Har alltid skrattat när det talats om folk som blivit utbrända av att vara arbetslösa (typ), men nu sitter jag här och kastar sten i glashus. Jag är arg och jag är ledsen och jag hatar mig själv och livet. Allt jag begär är en snygg lägenhet i någon europeisk storstad, en bag in box i kylen och ett välbetalt jobb som gör mig till en bättre människa. Om någon kan berätta var detta står att finna så vore jag evigt tacksam.